Kommunen köper 5% av alla nya bostadsrätter

Sociala nämndernas förvaltning har i en tjänsteskrivelse formulerat en ”Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2016-1017”.

Det finns ett par intressanta delar ur rapporten och jag rekommenderar dig att läsa handlingsplanen ifall du är intresserad av hur staden resonerar kring prisutvecklingen, nya bostadsområden, köpbenägenheten etc. Dokumentet går att läsa i sin helhet här.

Vad jag fastnade för lite extra var följande stycke:

I planen beskrivs även åtgärden som innebär att vid nyproduktion av hyresrätter och bostadsrätter så ska staden villkora försäljningen med att 5% av den tillkommande bebyggelsen ska erbjudas staden. Nämnden vill även betona vikten av denna åtgärd för tillgodose nämndens behov av bostäder.

Vad det alltså bl a står är att 5 av 100 nyproducerade bostadsrätter ska garanteras kommunen. Dessa bostäder ska användas som sociala bostäder eller bostäder åt flyktingar.

Hur många bostäder rör det sig om?

Västerås stad har som mål att få fram 1 000 bostäder per år vilket på en tioårsperiod innebär att kommunen har 500 bostäder till sitt förfogande. Antalet räcker inte på långa vägar då efterfrågan från dessa grupper (med nuvarande politiska styrsystem) är flera gånger större.

Problem med en kommun som medlem i en bostadsrättsförening:

  1. Artificiell efterfrågan: Kommunen driver på en efterfråga som tidigare inte fanns på marknaden av bostadsrätter. Detta i sin tur driver oundvikligen på efterfrågan och därmed priserna och skapar högre barriärer för grupper i samhället som idag spar ihop till en första kontantinsats.
  2. Mindre attraktivt på andrahandsmarknaden: Att en bostadsrättsföreningen har en kommun som medlem påverka övriga medlemmars ekonomiska utsikter vid en framtida försäljning. En bostadsrättsföreningen påverkas negativt av kommunala medlemmar istället för privata medlemmar. Risken ökar därmed för privata köpare som köper med egen risk och insats.
  3. Stadgar och trivselregler: Medlemmarna i en bostadsrättsföreningen lyder under föreningens stadgar och trivselregler. Reglerna är snarlika i alla bostadsrättsföreningar. Dessa regler stipulerar allt från ljudmässig hänsyn, allmän hänsyn, särskild ljudmässig hänsyn mellan 22:00-07:00, framförande av fordon, bollspel, paraboler, beteende på balkonger, avfallshantering, störande beteende, respekt, ansökan om tillstånd, rökning, nedskräpning, beteende i trapphus och andra allmänna utrymmen, tidsbokning, medlemsmöten etc. Av erfarenhet vet jag att kommunen i regel glömmer bort att informera boenden i sociala bostäder vad som gäller i en bostadsrättsföreningen varför det lätt uppstår onödiga konflikter. Av erfarenhet vet jag också att kommunen eller boenden i sociala bostäder aldrig närvarar på städdagarna vilket skapar onödiga konflikter.
  4. Dyra eller billiga?: Att kommunen endast ger bygglov till byggherrar som villkorar försäljning till kommunen är en sak men frågan som då behöver diskuteras är exakt hur dessa villkor ska se ut. Vad jag tänker på är att kommunen inte endast kan köpa de lägst värderade bostäderna då dessa söks av marknaden. Inte heller kan de lägga beslag på de högst värderade bostäderna. När i tiden ska kommunen ges lov att köpa? Är det de sista lägenheterna eller de första? Låt säga att byggherrarna är medvetna om att de fem sista lägenheterna alltid tillfaller kommunen kan vi gissa att byggherrarna planerar för fem mycket svårsålda lägenheter på den öppna marknaden som då tillfaller kommunen.

Avslutningsvis:

Att kommunen kliver in i bostadsrättsmarknaden är oförståndigt och kan skapa negativa konsekvenser som spiller över på oanade sätt. Kommunen äger och förvaltar idag redan 11 000 hem genom Bostad AB Mimer och en större del av dessa bör i sådana fall fungera som ”sociala bostäder”.

You may also like...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *