Svar från Ann-Louise Molin Östling

För några dagar sedan gjorde undertecknad en djupdykning i Individ- och Familjenämndens verksamhet. Främst granskades kostnaderna men även andra generella frågeställningar.

(IFALL DU SOM LÄSER DETTA REDAN IDAG ANSER ATT EN SPÅRVAGN I VÄSTERÅS ÄR ÖVERFLÖDIGT, EN LEKPARK I VASAPARKEN ÄR MENINGSLÖS, YTTERLIGARE ARBETSTILLFÄLLEN INTE ÄR PRIORITERAT, KAMERAÖVERVAKADE CYKELPARKERINGAR ÄR FÖR KAPITALISTER, FLER TRÄD OCH BLOMMOR I CENTRUM INTE BEHÖVS OCH ATT CYKELVÄGARNA INTE BEHÖVER BLI FLER KAN SLUTA LÄSA NU. ÄR DU AV EN ANNAN UPPFATTNING KAN DET VARA INTRESSANT ATT LÄSA VIDARE)

Vad som upptäcktes var att kostnaderna för verksamheten är en av de större posterna Västerås Stad har och självklart är det intressant att förstå var skattepengarna går till.

För att du ska förstå hur mycket pengar det rör sig om så har staden satsat 5 000 000 kr för nyföretagande i Västerås.

143 gånger mer pengar (719 mkr) satsas på vård av missbrukare, försörjningsstöd och diverse boenden. Jag påstår inte att detta är en felbedömningen utan menar att det kan vara en felbedömning och det är viktigt att kostnaderna förenat med IFN ses över och ifrågasätts. Varför inte fördela pengarna omvänt istället så att fler får arbeten och fler kan starta företag?

Mitt brev till IFN finner du här. Avsätt 20 minuter av ditt liv och läs frågorna och svaren. Det är av betydelse att förstå var pengarna går till. 719 000 000 kr/år (och omättligt stigande) är en gigantisk utgiftspost som skulle kunna användas till så fantastiskt mycket annat som du säkert kan föreställa dig.

”Tack för dina frågor runt ett område som också jag naturligtvis, tycker är väldigt betydelsefullt och viktigt. Våra insatser styrs av socialtjänstlagen där 1 kap. 1§ tydliggör socialtjänstens mål. Jag håller definitivt med dig om att det bästa är om fakta ger grunden till åsikter, istället för tvivelaktiga påståenden. Tack till dig för att du lyfte dessa viktiga frågor och förlåt att svaren dröjde.

Ja, behoven ökar. Nämndens negativa resultat beror främst på högre kostnader för vård ungdom, vård vuxen samt för vård barn och familj.  Några exempel på det är att antalet årsplaceringar av barn, ungdom och vuxen i familjehem och institutionsvård ökade med drygt 10% mellan 2013 och 2014. Även antalet inledda utredningar på vuxensida, från 21 år och uppåt, ökade med 14% mellan 2013 och 2014. Det sker en kontinuerlig ökning av nämndens ansvar. Då socialtjänstlagen Socialtjänstlagen så tydligt styr oss genom att säga i 2kap 1§ att vi har: det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. När det gäller vård är det främst minskat antal inläggningsplatser inom psykiatrin som medför ökade kostnader för nämnden. Behov av sådan vård har ökat för vissa grupper, t ex för ungdomar med sammansatt problematik. Två stora delar av vårdkostnaderna på vuxensidan är tvångsvården (LVM) som ökat och sådan vård är dyr. En annan stor del av vuxenvården är även extern öppenvård/boendeplaceringar.

När det gäller projektet runt romer så startades projektet upp utifrån regeringens nationella strategi kring romer. Det är angeläget att romer bosatta i Västerås i högre utsträckning kan komma i arbete och ordna sin egen försörjning för att på sikt uppnå samma standard som andra invånare. Mer att läsa och redovisningen av projektet Romane Droma finns på Samordningsförbundets hemsida.  Samordningsförbundet

Siffrorna under förändring 2014-2015 där har årtalen blivit fel, dessa siffror gäller 2013-2014. Före 89 ska det stå ett minustecken. När det gäller siffrorna runt försörjningsstöd och barnfamiljer är svaret att det inte är 365 hushåll. Siffrorna visar andelen av alla barnfamiljer i Västerås och redovisas i socialstyrelsens öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd. Antalet barn i åk 1-6 i dessa hushåll, har vi inga siffror på.

Vi har inga andelsjämförelser runt avslutade ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd 2-5 år. Statistiken tas fram för kommunerna gemensamt och redovisas i KKIK, kommunernas kvalitet i korthet.

Institutionsvård för ungdomar är ibland väldigt dyra.  Ett mindre antal placeringar av ungdomar kan därför  påverka våra vårdkostnader mycket. Främst är tvångsvård enl. LVU där kostnaderna blir höga. Ofta behövs särskilda personalresurser runt enskilda ungdomar som gör att kostnaden kan ligga mellan 4000-8000 kr per dygn. Det som ingår är olika insatser för olika placeringar men innebär alltid boende, mat, fritid och personal.

Mottagandet av ensamkommande barn ökar 2015 och för dem får kommunen ersättning av staten. Det gör att då det är ensamkommande barn som utgör en stor ökning av institutionsplaceringarna och vi får ersättning från staten för dessa barn/ungdomar så halveras kostnaden.

Kopplingen mellan kostnader och typ av boende. Gruppboenden medför kostnader avseende hyra för lokal/byggnad och mark samt personal. I vilken boendeform en person placeras i, beror på vilket vårdbehov den enskilde har. Ju mer omfattande vård och omsorgsbehov desto dyrare boendeplacering och vice versa. Vårdbehov minskar självfallet inte av vilken boendeform man har och den som t ex har vård och omsorg dygnet runt, flyttas självklart inte till en lägenhet.

Den hemlöshetskartläggning nämnden gör v.48 varje år är ett viktigt instrument för oss att följa utvecklingen över tid och för att kunna sätta in resurser, där de behövs. Då måste vi ha samma typ av siffror att utgå från över tid, därför följer vi Socialstyrelsens definition av hemlöshet. Kommuner ansvarar för bostadsplaneringen i sitt område och hemlöshets-kartläggningar kan bidra till bostadsplaneringen för både grupper som har allmänna behov men även för boende grupper som har särskilda behov enligt Socialtjänstlagen. (Det går att läsa om hur Socialstyrelsen resonerar kring hemlöshet och avsaknad av bostad på socialstyrelsens hemsida). Dina barn skulle troligen inte rapporteras i hemlöshets-kartläggningen om de bor hos dig, men din bror räknas med om han rapporteras som hemlös. Om en bostad räknas som dyr att köpa in, beror ju alltid på hur resursstark individen är, oavsett var den ligger.

När det pratas om intäkter i samband med flyktingmottagande betyder det att kommunen får statlig schablonersättning för mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn. Beloppen är inte lika för grupperna, utan det beror på vad vi pratar om.  För vissa kostnader kan vi återsöka faktisk kostnad och för andra kostnader får vi schablonbelopp som vi planerar utifrån. Om kostnaderna är ettåriga eller fleråriga är också olika, vi får både schablonbelopp för flyktingar under etablering och för ensamkommande barn. Därutöver kan vi återsöka vissa faktiska kostnader. (Migrationsverkets ersättningsförordning beskriver schablonbelopp och övriga återsökningsbara kostnader). Kostnader för 2015 beräknas på statens kostnader i hela landet och avser både Migrationsverkets egna kostnader, och bidrag till Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Landstinget och kommunerna.

Svaret på sista frågan är att intäkterna i denna matris är de totala statliga intäkterna innan en del av dessa lyfts ur för att täcka kostnader för SFI, SPR/IVIK och förberedelseklass. Dessa insatser ligger under en annan förvaltning, till exempel så är det BuF, barn och ungdomsförvaltningen som beställer SFI för vuxna, via vuxenutbildningscentrum, på uppdrag av Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden.”

Avslutningsvis vill jag tacka Individ- och Familjenämnden för all tid som plöjts ner på att ge oss svar. Det uppskattas mycket.

You may also like...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *