Öppet brev till Ann-Louise Molin Östling (S)

Hej Ann-Louise,

Jag skriver till dig då du är ordförande i Individ- och Familjenämnden (IFN). Jag har några frågor jag hoppas du har tid att besvara. Dina svar får du gärna maila till alltomvasteras(kanelbulle)gmail.com så att jag kan publicera dessa på alltomvasteras.nu för andra att läsa.

(Uppdatering 31/3 kl 09:00: Ann-Louise skriver att hon gärna svarar vilket är glädjande och hon ska naturligtvis få den tid hon behöver för att svara.)

Vill börja med att skriva ut att din nämnds arbete är viktigt och mycket betydelsefullt för många människor. Det är bra att vi har en nämnd som hjälper människor i nöd. Vad jag upplever är anmärkningsvärt är att behovet av många av era tjänster ökar från år till år när det i själva verket borde minska ifall det förebyggandet arbetet gav reala effekter.

Ekonomi översiktIFN:s budget år 2015 ökade med 57 Mkr från budget år 2014. Det är en ökning med drygt 8 % vilket är betydligt högre än folkökningen. Ni förväntas även behöva 24 Mkr ytterligare detta år jämfört med föregående år. Detta sammantaget gör att några frågor poppar upp i huvudet på mig och söker nu svar.

Fråga 1: Har andelen människor i behov ökat med 8 %?

Fråga 2: Eller beror det på att ni fått ytterligare ansvarsområden som tidigare inte fanns?

Fråga 3: Eller beror det på att de som är i behov av vård kräver mer kostsam vård?

Fråga 4: Eller beror det på att vården har blivit mindre effektiv?

 

Romer

Fråga 1: Var kan man läsa mer om detta projekt?

Fråga 2: På vilka grunder valde ni att permanenta verksamheten?

BarnfamiljerFråga 1: Det står ”Förändring 2014-2015”. Vad menas? Har siffrorna blivit felplacerade? Beräknar ni att antalet hushåll ska öka med 89 från 3 690 hushåll år 2014?

Fråga 2a: Andelen barnfamiljer med försörjningsstöd låg på 9,6 % år 2014. Hur många barn beräknas leva i dessa 345 hushåll?

Fråga 2b: Hur många barn från åk 1- 6 beräknar man att det finns i dessa hushåll?

Fråga 3: Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd var 60 % år 2014. Har ni motsvarande andelsjämförelse på 2-5 år? Om ja, var kan vi läsa om det?

ÖppenvårdInstitutionsvård ungdom kostade år 2014 70,7 Mkr.

InstituationsvårdUnder år 2014 var det 52 ungdomar som mottog denna typ av vård. Kostnaden per ungdom var 1 359 615 kr under 2014.

Fråga 1: Vad är det som gör denna typ av vårdkostnad extremt kostsam?

Fråga 2: Vad ingår (förutom själva vården) i dessa kostnader?

Fråga 3: Ni beräknar att antalet ungdomar i behov av Institutionsvård kommer uppgå till 120 ungdomar år 2015 vilket alltså är 2,3 gånger fler än 2014. Samtidigt budgeterar ni med att kostnaden av denna vård totalt sett sjunker från 70,7 Mkr till 65,2 Mkr. Hur är detta möjligt?

Fråga 4: Kostnaden per institutionsvårdad ungdom beräknas sjunka från 1 359 615 kr år 2014 till 543 333 kr år 2015. Vad är det som gör att kostnaden mer än halveras per vårdad ungdom från ett år till ett annat?

MimerFråga: Hur kan ”kostnaden för vård påverkas” ifall en person flyttas från ett typ av boende till ett annat? Alltså, hur kan vårdbehovet minska om en sjuk person förflyttas från ett gruppboende till exempelvis en hyres- eller bostadsrätt?

HemlöshetFråga 1: Jag har gått på djupet av dessa siffror och funnit att dessa 801 människor ni definierar som hemlösa är mer eller mindre hemlösa. Det står i er text att några sover i bilar, någon i tält ett tjugotal på härbärge, ett tjugotal på gatan, 6 personer bor på hotell och resterande i husvagnar, ”träningslägenheter”,  ”övergångsboenden”, ”bostad-först-lägenheter”, ”stödboenden”, ”modulboenden”, ”bostäder med särskild service”, ”motivationsboenden”, ”gruppboenden”, ”ungdomsboende”, ”korttidsboenden”. Den största gruppen (420 människor) av dessa 801 personer ni klassar som ”hemlösa” bor dock hos ”släkt och vänner”.

Fråga 1: Många av dessa 420 personerna som idag bor hos släkt och vänner är flyktingar undan krig. De har lämnat allt bakom sig och bor numera hos sina släktingar och familjer i Sverige. Är det verkligen rimligt att klassificera dessa människor som ”hemlösa”? Är det inte att skapa bränder som inte finns? Personligen har jag mycket svårt att tro att alla dessa människor upplever sig själva som hemlösa. När tiden är mogen ser säkert den etablerade värdfamiljen till att köpa bostad åt sina släktingar, bröder eller systrar. Detta ser vi inte minst genom att lägenheterna på Råby eller Bäckby har stigit från 150-250 k i insats  (bortskänkespriser) till drygt 500 000 kr detta år och stigande. Det är fortfarande mycket låga nivåer på dessa bostadsrätter.

Fråga 2: Kommer även mina barn klassas som hemlösa den dagen de vill flytta hemifrån men inte har de ekonomiska resurser som krävs för att bo själva?

Fråga 3: Låt oss leka med tanken att min bror inte har råd att bo själv och blir vräkt. Låt säga att han flyttar hem till mig. Räknas han då också som ”hemlös” i statistiken även då han bor hos mig?

FlyktingmottagandeFråga 1: Vad är det för intäkter som åsyftas med flyktingmottagandet?

Fråga 2: Då intäkten står i direkt proportion till kostnaden får det mig att undra vad det är för schablonkostnader man räknar på?

Fråga 3: Är intäkten en engångsintäkt eller flerårig?

Fråga 4: Hur ser intäktsströmmen ut för en ensamkommande om dessa är fleråriga?

Fråga 5: Under 2015 beräknas ensamkommande flyktingbarn till Västerås kosta staten 97 Mkr. Hur många barn fördelas denna kostnad på?

NettokostnaderFråga 1: Denna matris (i samma dokument som i detta inlägg används) ger en annan syn på intäkterna förenade med flyktingmottagandet. Här står det att budgeterad intäkt år 2015 är 157,4 Mkr. Vad är detta för intäkter och kostnader i relation till matrisen ovan?

Avslutningsvis:

Stort tack för all den tid du plöjer ner på dina svar. Det är viktigt för människor att kunna bilda sig en uppfattning grundad på fakta då vi endast har rykten, åsikter och tvivelaktiga påståenden (från alla politiska läger och media) att förhålla oss till idag. Personligen tror jag på maximal transparens och saklighet i syfte att utveckla en långsiktigt hållbar politik som grundar sig på annat än hörsägner, rykten och anekdoter. 

Källa: Västerås PDF

You may also like...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *